Dolce & Gabbana SS15
Min kärlek till Dolce & Gabbana baserar sig egentligen lite väl mycket på Stefano Gabbanas underbara instagram. Han verkar så sinnessjukt rar - han lägger upp bilder på sina husdjur (det senaste tillskottet är en leopardmönstrad katt) (jag vet inte om det är korrekt att säga “leopardmönstrad” om katter, som om det vore en jacka, men struntsamma), screencaps från när han skypear med sin mamma, videor där han slödragar med ballonger under tröjan som jättebröst – ingen bild är, förresten, komplett utan en emojiströsslad caption (vanligtvis smiley med hjärtögon och italienska flaggan). I could go on and on. Vilket jag också gör ofta och gärna. Förlåt. Men han är ju så underbar.
Reflekterar gulligheten tillbaka på Dolce & Gabbanas varumärke? Nja. Men de har en rätt elaborate storytelling, inte bara från kollektion till kollektion, utan övergripande: när jag ser en modell i spetsklänning och knut med mittbena vill jag åka till Sicilien och plocka citroner. Det riskerar att bli tråkigt ibland, men jag gillar spetsklänningen och mittbenan – ergo, jag blir inte besviken på Dolce & Gabbanas vårkollektion för 2015. Men nu reser man inte till Sicilien utan Spanien, Valencia möjligtvis: detta förstår vi av de flamencoutsvängda kjolarna, de röda rosorna i hårknuten och tjurfäktningsutstyrslarna. Kostymigt? Lite, men det är ju exakt det som är kul! Dolce & Gabbana kittlar fantasin om “Spanien” som om vi hade att göra med en technicolorfilm samtidigt som många av kollektionens klänningar också är fantastiskt vackra.
Men i botten finns alltid berättelsen, en liten verklighetsflykt, snarare än koncept. De får en hjärtögonemoji i betyg.
